Välkommen till socknarna Brastad och Bro.
Hällristningar i Backa i Brastad.
Brastad tillhör numera Lysekils kommun. Här och i grannsocknen Bro levde folk ända sedan jägarstenåldern. För 10 000 år sedan var Brastad och Bro ett ölandskap.
Det var värmeperiod och varmt som i södra Frankrike för 10 000 år sedan, medan inlandsisen fortfarande smälte längre norrut.
Dessutom var det landförbindelse till Danmark så att det blev en stor varm bukt utanför Bohuskusten. Skaldjur trivdes i det näringsrika vattnet längs stränderna.
Om sommaren kom människor från mellaneuropa hit för att leva ett gott liv på havets delikatesser. En del stannade kvar över vintern och blev bofasta.
På Härnäset i Bro socken har man hittat ett skelett från en ca. 10 000 år gammal kvinna. Hon var ca. 170 cm lång och hade levt i ca. 60-70 år, hennes kropp hade varit vältränad. Hon kallas Öserrödskvinnan.
Bondestenåldern
Några tusen år senare på bondestenåldern levde en betydelsefull person på Ryk i Brastad socken, där finns en stenkammargrav som tyder på det. Gården Ryk låg då längst inne i en böjd smal havsvik som mynnade ut vid Rixö. Landhöjningen gjorde sedan att viken torrlades, kvar blev en liten vik med namn Knarreviken. Knarr var handelsbåtar på vikingatiden. Namnet tyder eventuellt på att gården Ryk haft knarrskepp i Knarreviken. Sedan höjdes land ännu mer, Knarreviken blev torrlagd och Rixö blev inte längre en ö.
Bronsåldern
Imponerande är den gamla heliga vägen i Backa Brastad. Där gick troligen människor i parad under bronsålder/järnålder när de hade sina ceremonier. Längs vägen ses många hällristningar, troligen skapade för att ge kraft och lycka till farliga handelsresor mm.
Järnålder/medeltid
Brastad kyrka har runstenar inmurade i en sidomur nedom kyrkklockan. Runstenarna är troligen från en grav efter en betydelsefull person som levde för ca. 1000 år sedan. Efter att graven blivit förstörd har runstenarna murats in i kyrkan som byggdes på 1880-talet.
Bro har ett spännande minne från tidig medeltid, där finns rester av en borg som varit till skydd mot fiender, riddare skall ha vaktat borgen. När jag var barn hörde jag berättas om en jätte som irriterade sig på rustningsskrammel vid borgen och försökte jaga bort riddarna. Då fick han huvudet avhugget, men han sprang ändå ända till Hallinden, där han stupade och blev begravd. När vi på 50-talet åkte förbi på landsvägen pekade min mor ut platsen där jätten var begravd, den hade markerats med stenar längs hans långa kropp. På dialekt kallades jätten Longebeneresse.
Hemsidans ägare är Lena Sandell, lokalguide i mellersta Bohuslän.
Min e-post: lena23sandell@gmail.com, tel. 0522-19307.
Det finns också guider i en guidförening, se länken Bohusläns Guider.
Senast uppdaterad: 2024 11 19
Bohusupplevelser.se följer upphovsrättslagen.